I november

Många har skrivit om ålderdomen. Sällan är de över åttio det vanligaste är sextio eller däromkring. Då skriver man inte riktigt inifrån utan föreställer sig snarare hur det är att bli äldre. Den som är åttio eller mer än redan rutinerad som pensionär. Inte för att man vet hur alla andra har det. Det jag kan göra är att avlägga ett personligt vittnesbörd om hur det kan vara att bli gammal. Formen för detta vittnesbörd är essäns bångstyriga frihet, med snabba kast, ögonblicksbilder, korta resonemang, reflektioner. Kanske finns det en överskådlighet i själva oöverskådligheten